Före valet regnade löften från både höger och vänster om ett högkostnadsskydd för de som får dyra elräkningar i vinter. Oavsett vilken regering som sitter på makten är det tänkt att elstödet ska kunna finansieras av Svenska kraftnäts flaskhalsavgifter, eller formellt kapacitetsavgifter som myndigheten tar in när el ska överföras från ett elprisområde till ett annat.
Den dåvarande S-regeringen gav Svenska kraftnät uppdraget att ta fram ett förslag på hur stödet ska se ut och hur det ska betalas ut till elkunderna, med slutdatum satt till den 15 november. Den preliminära utbetalningen av pengarna enligt uppdraget är satt till nästa år, men det kan bli tidigare än så, enligt myndigheten.
”Det är inte låst till att det ska ske under 2023, utan det kan bli någon gång i år eller nästa år”, säger Malin Stridh, som är avdelningschef för elmarknad på Svenska kraftnät.
I nuläget arbetar de så snabbt som de bara kan för att bli klara med förslaget så snart som möjligt, enligt Malin Stridh.
När mer exakt som elstödet kan betalas ut är däremot ytterst osäkert, vill Malin Stridh understryka.
”Detta är oerhört viktigt för både konsumenter och företag, så vi gör allt i vår makt att försöka få ut det så fort som möjligt och när det gör som mest nytta”, säger hon.
Hur snabbt processen går beror inte heller enbart på Svenska kraftnät. Förslaget ska sedan handläggas av Energimarknadsinspektionen (EI), som bland annat ska se till att EU-reglerna följs.
Men om det flyter på utan hinder finns det en chans att elkunderna kan få ta del av elstödet så snart som i år.
Oavsett vilken regering vi har spelar miljarderna från Svenska kraftnäts kapacitetsavgifter en viktig roll i hur snart pengarna kan betalas ut till elkunderna.
Den dåvarande S-regeringen utlovade före valet att 90 miljarder av Svenska kraftnäts flaskhalsavgifter skulle återföras till hushåll och företag, och tilldelade myndigheten uppdraget att reda ut hur detta ska gå till. Samtidigt var det gemensamma vallöftet från M, KD, SD och L att ett högkostnadsskydd skulle vara på plats senast den första november, något som rimmar lite sämre med Svenska kraftnäts nuvarande deadline.
Moderaterna har däremot framhållit att stödet även ska gälla retroaktivt från den första augusti, och att tidpunkt för införandet därav är av mindre vikt. Hur snabbt kunderna får ta del av stödet beror då på hur snabbt Svenska kraftnät kan arbeta fram sitt förslag, enligt M.
Svenska kraftnät bedömer samtidigt att inflödet av flaskhalsavgifterna troligtvis kan komma att öka under resten av året och under nästa år, beroende på hur elpriserna utvecklar sig. Prognosen inför 2023 är ytterligare cirka 70 miljarder kronor in i form av kapacitetsavgifter.
Det preliminära beloppet som är satt att betalas ut i form av elstöd är i nuläget utifrån den tidigare prognosen.
Det är däremot inte säkert att det ökade inflödet av kapacitetsavgifter kommer att återspegla sig i att elstödet som betalas ut till hushåll och företag också i sin tur blir större. I uppdraget som Svenska kraftnät har fått finns också andra åtgärder som måste beaktas, som att till exempel återinvestera pengarna i elnätet.
”Så det betyder inte direkt att alla kapacitetsavgifter går tillbaka till hushåll och företag. Men det är ett otroligt viktigt uppdrag som vi har att se över”, säger Malin Stridh.
