Hoppa till innehållet

”Det byggs för mycket nytt”

90 procent av de byggnader som finns i dag kommer att stå kvar 2050.
”Det betyder att vi måste fokusera mer på att ta hand om och utveckla det befintliga beståndet, snarare än att bygga nytt”, menar Thomas Sipos, vd på Revelop, fastighetsbolaget som alltid jobbat med återanvändning.

Foto: Most Photos
Foto: Most Photos

”Vi investerar bara i befintliga fastigheter, vi är inte en utvecklare som köper mark och bygger nytt. Vi vill förädla det som finns idag”, förklarar Revelops vd Thomas Sipos.

Fastighetsbolaget Revelop grundades 2008 och har ett fastighetsbestånd på 570.000 kvadratmeter värderat till 8,8 miljarder kronor fördelat i de tre storstadsregionerna.

”Nu äntligen har det blivit lite mer fokus på hur man återanvänder det som redan finns. Så har vi resonerat under hela vår existens”, konstaterar Thomas Sipos och fortsätter:

”90 procent av alla byggnader 2050 finns redan i dag vilket betyder att vi måste fokusera mer på att ta hand om och utveckla det befintliga beståndet, snarare än att bygga nytt.”

Han tycker att det fortfarande rivs för mycket.

”Framför allt byggs det för mycket nytt.”

”Många kommuner runt om i Sverige tävlar om att ge markanvisningar till stora industribyggen och logistikanläggningar där man skövlar skog och måste dra fram ny infrastruktur. Det är inte speciellt hållbart i längden, utan istället i så stor utsträckning som möjligt använda den redan planlagda marken för den typen av etableringar.”

Revelops vd Thomas Sipos.
Revelops vd Thomas Sipos.

Inom kontorssegmentet är det här än mer slående, menar Thomas Sipos.

”Det finns ett gammalt bestånd som är underinvesterat under väldigt lång tid och samtidigt bygger man väldigt mycket nytt istället. Och så flyttar hyresgästerna runt mellan projekten. Det är verkligen inte hållbart.”

Certifieringssystemen för fastigheters miljö- och hållbarhetsprestanda är en källa till detta problem, menar han.

”Certifieringssystemen skapades av byggbolag för framför allt nya kontor. Det gjorde att det fanns hyresgäster som valde att flytta till nybyggda kontor istället för att sitta kvar, för att det kändes bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Men det är ju mycket mer hållbart att sitta kvar i befintliga lokaler, det spelar ingen roll vad du har för certifiering på den nya byggnaden, ditt klimatavtryck kommer ändå bli väsentligt mycket större om du flyttar”, säger Thomas Sipos

Han betonar dock att det i dag finns certifieringar som Breeam In-Use där man också kan få tillräckligt med poäng för befintliga byggnader.

Energikrisen är någonting som Revelop väntar sig kunna möta med ny, avancerad teknik.

”Många fastigheter vi köper har eftersatt underhåll. Historiskt har vi investerat och lyckats sänka energiförbrukningen med runt 25 procent. Nu rullar vi ut ett ai-baserat optimeringssystem från Myrspoven som visar på makalösa resultat på kort tid där vi ser oss kunna minska förbrukningen med 40-50 procent i fastigheterna”, säger Thomas Sipos.

Revelops fokus ligger på kommersiella fastigheter där kontorsmarknaden utgör en betydande del.

Slakthusområdet i södra Stockholm är under omvandling och ska bli en stadsdel med bostäder, arbetsplatser, service och handel.
Slakthusområdet i södra Stockholm är under omvandling och ska bli en stadsdel med bostäder, arbetsplatser, service och handel.Foto: Pär Fredin/TT

”Det är nog många som kliar sig i huvudet om den just nu. Men Sveriges kontorsmarknad skiljer sig väsentligt mot hur den ser ut internationellt. Här har vi jobbat flexibelt mycket längre och vi har skapat kontorsmiljöer som är relevanta och attraktiva där vi haft medarbetarna i fokus.”

Han konstaterar samtidigt att det är många etableringsbeslut som har skjutits på framtiden eftersom man inte vet hur man ska dimensionera sitt kontorsbehov. 

”Men framför allt innerstadsmarknaden är fortsatt eftertraktad där man alltmer designar kontoren som en form av showroom för sina anställda. Man trycker in en väldig mängd personer på kontoren, med ner mot åtta kvadratmeter per anställda vilket är nyckeltal som skvallrar om en extrem täthet. Det innebär att alla inte kan vara där samtidigt. Det där är inte bra på sikt”, säger Thomas Sipos.

Andra segment han ser goda möjligheter är bland annat industrifastigheter.

”Där har det byggts väldigt lite på senare år. Det finns en rad faktorer som gör industri intressant. Det finns stora möjligheter att omvandla industrifastigheter och förtäta, Samtidigt finns det ett behov hos verksamheter som trycks längre och längre ut från städerna. Ett aktuellt exempel är Slakthusområdet i Stockholm som omvandlas och där jättemånga företag ska bort. Dessutom har vi nearshoringtrenden där de flesta exportberoende företagen inser att de måste ha mer verksamhet på hemmaplan.”

Innehåll från BonavaAnnons

Seminariet: Där historia möter framtid

Seminarieparken i Uppsala har anor sedan 1910-talet. Nu genomgår den en historisk förädling med upprustning av grönytor och nya bostadshus och där Bonava ger tillbaka ägandeskapet över parken till Uppsalaborna.

113 nya hem – så många lägenheter ska samlas i tre kvarter vid Seminariet med dess tillhörande park i Uppsala som är klassad som Riksintresse för kulturmiljövården. Förädlingen har krävt fingertoppskänsla från både bostadsutvecklingsföretaget Bonava och arkitektfirman ÅWL som har samarbetat tätt i projektet.

– Seminariet är en gammal tegelbyggnad som är viktig för Uppsalas historia. I parken finns även den äldre rektorsvillan och vaktmästarbostaden som är uppförda i trä. För att de nya husen ska smälta in valde vi att rita dem i en stil nära den nationalromantiska med samma fasadmaterial som de befintliga, säger Bertil Molin, arkitekt på ÅWL arkitekter och fortsätter:

– Vi har även visat stor hänsyn mot parken och de befintliga byggnaderna genom att varsamt placera de nya kvarteren i Seminarieparkens utkanter. En tydlig hästskoformad kvartersstruktur ger fina gavlar med bostadskvaliteter som utsikt i flera väderstreck, säger han.

Läs mer om Seminariet i Luthagen här.

Tidigare ägde Bonava parken, men i samband med byggnadsprojektet väljer Bonava att skänka parken och ge den tillbaka till Uppsala kommun och dess invånare.

– Med en upprustning av parken kommer den att bli en grönskande mötesplats för alla Uppsalabor. Här byggs en ny utomhusscen, en ordentlig aktivitets- och fotbollsplan, en mindre pulkabacke, promenadstråk och plats för ett sommarcafé, säger Sonny Karlsson, projektchef på Bonava.

Liksom de flesta projekt där nya byggnader ska uppföras i nära anslutning till kulturklassade, historiska byggnader är det ofta många som är måna om att det ska göras just omsorgsfullt.

– Vi har haft en nära dialog med både kommunen, närboende och intresseorganisationer under hela processen. Ett önskemål var exempelvis att sänka höjden på husen för att de skulle smälta in i omgivningen, vilket vi tillgodosett, säger Bertil Molin.

Läs mer om Seminariet i Luthagen här.

Både Bonava och ÅWL Arkitekter är väldigt nöjda med utfallet av projektet och menar att kvarterens utformning har uppskattats av både politiker och invånare hittills.

– Med nya hem och en upprustad grönskade stadsdelspark kommer området snart att fyllas av nytt liv, avslutar Sonny Karlsson.

Om Bonava:
Bonava är en ledande bostadsutvecklare i Europa med syftet att skapa lyckliga grannskap för fler. Bolaget har hittills uppfört cirka 40 000 hem och hade 2023 en nettoomsättning om cirka 13 miljarder kronor.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bonava och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera